Flygplatsen Exen

Om flygbasen Exen

Följande text är hämtad ur den kommande boken; En tidsresa berättad av Evald Jönsson. Texten är publiceras här med benägen tillåtelse av upphovsmanen Hilding Evaldsson. Den som vill läsa mer kan med fördel köpa boken som beräknas finnas ute i bokhandeln under hösten 2009.

 

Öije, så stavades namnet fordom, är Hamneda sockens västligaste by. Numera är stavningen rationaliserad till Öje. Öje gränsar i norr till Nöttja och i väster bildar Exen och Bolmån gräns mot Hinneryd. Att Öje är en urgammal by, där antagligen de första bebyggarna kommit sjöledes, är ganska säkert. Öje räknades förr som en avlägsen by, men sedan ny väg anlades mot Nöttja och Hamneda är det inte mer avlägset än vilken annan by som helst. I och med att Lagan och Bolmån sänktes 1930 genom att i Hjulsnäs taga bort fall och fördämning, så sjunk sjön Exen en meter. Här blev stora vidder runt sjön som blev torrt och därmed odlat.

Myndigheterna fick ögonen på det jämna fält som blottade sig i Öje, här var det lämpligt att göra ett flygfält. Området med omgivning, mer än 100 tunnland, inköptes av ägaren Rudolf Magnusson.

Att det nu hägrade en storhetstid för Öje var säkert. I mångas fantasi sågs det trafikflyg, som landade och avlämnade och tog ombord passagerare. Men, det var väl endast menat som ett nödlandningsfält. Redan innan dess tillkomst hade emellertid kapten Ahrenberg varit här flera gånger och haft passagerarflygning. Han landade och steg opp från vattnet. Många var de som passade på att för en tia få se sin hembygd från ovan, ett minne som de aldrig glömmer.

Emellertid så blev flygfältet färdigt. Det var kanske arbetslösheten i början av 30-talet som fullbordade det, och det var AK-arbetare (AK=Arbetsmarknadskommissionen), som utförde arbetet. Här blev ett 50 tunnland stort flygfält, som dock minst av allt blev utnyttjat för flyg. Ahrenberg var här en eller kanske två gånger med en liten maskin som startade och landade på marken. Men för övrigt så var det inte många maskiner som landade där. Ett och annat militärplan var stationerade där under kriget, men de ville ej gärna gå ner där, då fältet omgavs av höga backar som gjorde en landning svår. Emellertid så anställdes en flygvakt att bo i den nybyggda bostaden, för att flera gånger om dygnet avläsa temperatur och rapportera väder och vind.

Så blev det ett stort bekymmer med det nyinsådda och välgödslade gräset, det måste ju skördas. Auktion första året gav dåligt resultat, då det var sent på hösten, varför AK-ingenjör och mannar själva höstade och satte en eller ett par stora stackar hö.

Men så blev det fårarbete året därpå, i större och större skala. När det var som mest var det 538 får. En herde anställdes och det var en idyll, som många passade på att få se. När fåren betat av flyttades de till fots till nästa flygfält, Skånes Fagerhult, eller Feringe. Att en sådan flyttning var förenad med äventyr är ju säkert.

Utrangerade vagnar och maskiner

Men så blev det allvarstider med krigshot. Det kunde vara risk för att ovälkomna flygplan landade på fältet. Här blev militärförläggning i Öje, och säkert är det ännu de som har minne från den tid då de var med här. För att göra det omöjligt för ovälkomna flygare att landa anskaffades från bondgårdarna i grannskapet utrangerade vagnar och maskiner av alla slag, som placerades på fältet, stolpar grävdes också ner. Det ersattes sedan med spanska ryttare så fort som taggtråd kunde anskaffas. Fältet blev även instängt med högt taggtrådsstängsel. Bunkrar byggdes där mannar dygnet om vakade med blicken mot skyn och längtan om fred. Dyrbara elanläggningar anlades runt fältet för att nattetid i fredstid leda eventuella flygare med ljus var också något som i förening med blinkfyrarna i Betterås och Feringe ingick i räddningsåtgärderna för flygare

Men eftersom teknik och framsteg på flygningens område utvecklades, blev Exens flygfält mer och mer överflödigt och jorden arrenderades bort, först till slåtter och bete med förbud att plöja, och senare fick de som arrenderade plöja opp vallen och nu har fältet burit gröda av varierande art i många år. För ett par år sedan återköptes det av en son till Rudolf Magnusson och återförenades så med det frånskilda hemmanet.

Text Evald Jönsson Hamneda

KSP-bunkern vid det som tidigare var flygbasen Exen söder om Ljungby

Rester av en av elcentralen i fältkanten. Den har sett sina bättre dagar.