Bandkanon 1 • Bkan 1

Bandkanon 1 (Bkan 1) är en svensk bandartilleripjäs som var verksam i den svenska armén mellan åren 1967 - 2003. Den utvecklades av Bofors under beteckningen Artillerikanonvagn 151 (Akv 151) och baserades på ett förlängt chassi från Strv 103 och delar flera andra komponenter med denna vagn. Bkan 1 var världens tyngsta bandartilleripjäs för sin tid och hade världens officiellt högsta eldhastighet, med 14 granater inom 45 sekunder. Varje granat vägde 47 kg och räckvidden låg på 25 km.

Användning

Bandkanon 1 tillverkades endast i 26 exemplar som alla användes inom artilleridivisionerna i Norrland, vid Bodens artilleriregemente A 8 och senare vid Norrbottens regemente I 19. Dessa organiserades i två bataljoner om tolv kanoner vardera till slutet av 1980-talet. Efter omorganisation användes Bkan i tre bataljoner om åtta kanoner vardera, en ordning som tillämpades till dess att bandkanonerna avvecklades år 2003.

Historik/Versioner

Bandkanon 1 baserades på chassit till Stridsvagn 103 (Strv S) och byggdes av Bofors. Landsverk tog fram en prototyp som dock aldrig gick vidare till serieproduktion. Istället bidrog Landsverk med komponenter till drivlinan.

Bandkanon 1 kom att göras i två versioner. Originalet benämndes Bandkanon 1 eller Bandkanon 1 A. Efter modifikationer under 1980-talet benämndes den Bandkanon 1 C. Systemet uppgraderades med bland annat en ny kolvmotor, automatisk växellåda och ett nytt navigeringssystem. Inom samma uppgraderingsprogram modifierades Stridsvagn 103 som även fick en ny gasturbin denna kom dock aldrig att monteras på Bandkanon 1 C.

Kopplingar till massförstörelsevapen

Bandkanon 1 omges av rykten att den skulle varit avsedd för att skjuta taktiska kärnvapen som skulle tagits fram inom ramen för det svenska kärnvapenprogrammet. Inget stöd för detta finns i de tidigare hemliga dokument som har gjorts tillgängliga från programmet, som hade ett fokus på flygbomber på runt 20 kiloton, som skulle ha vägt några hundra kilo styck och som i första hand skulle sättas in mot utskeppningshamnar på andra sidan Östersjön, och eventuellt också mot fientliga flygbaser.

Påståenden om planer för kärnvapenammunition med 155 mm kaliber måste, mot bakgrund av det tillgängliga materialet, ses med skepsis från både ekonomisk och taktisk utgångspunkt. Förvisso togs kärnvapenammunition i 155 mm kaliber fram av USA och i 152 mm kaliber av Sovjetunionen. Den enda amerikanska kärnladdningstyp av denna kaliber som faktiskt färdigställdes, W48, hade dock endast 0,072 kilotons effekt, trots att den krävde lika mycket plutonium 239 som en betydligt kraftigare laddning. (Laddningar med större effekt togs av USA huvudsakligen fram för artilleri med kalibern 203 mm respektive 280 mm.) Den representerade också en annan konstruktionsprincip, linjär implosionsbomb, än de fissionsladdningar som hade större yttermått. Eftersom det hela tiden var plutoniumtillgången som var knäckfrågan och den begränsande faktorn i det skisserade svenska programmet, och kostnadsaspekterna sågs med bekymmer, är det svårt att tro att antalet flygbomber skulle ha minskats till förmån för slagfältskärnvapen med mindre effekt, som dessutom skulle ha krävt utvecklingskostnader för att utforska en ytterligare konstruktionsprincip.

Däremot är det troligt att Bkan var avsedd att skjuta gasgranater. Stridsgasutredningen 1965 förordade användning av artilleri för att upprätta "gasspärrar" som skulle hindra en sovjetisk framryckning i Övre Norrland[3]. Bkan var idealisk för en sådan uppgift med sin extremt höga eldhastighet, NBC-skydd och utanpåliggande magasin.

Generella egenskaper

Typ Bandartilleripjäs Besättning 5 man Längd 6,55 m
11 m (med kanon) Bredd 3,37 m Höjd 3,55 m
3,85 m (med lvksp) Vikt 52 ton (Bkan 1A)
53 ton (Bkan 1C) Tillverkare Bofors

Skydd och beväpning

Skydd 20 mm (maximum)

Primär beväpning 15.5 cm kanon m/60

Sekundär beväpning 7,62 mm KSP 58

Mobilitet

Motor Diesel:
Rolys-Royce K60 (Bkan 1A)
Detroit 6V-53T (Bkan 1C)
Gasturbin:
Boeing 502-10MA (båda)
RR: 240 hk (179 kW)
Det: 290 hk (216 kW)
Boe: 300 hk (224 kW)

Upphängning Hydropneumatisk

Hastighet på väg 28 km/h

Kraft/vikt 10,38 hk/ton (Bkan 1A)
11,13 hk/ton (Bkan 1C)

Räckvidd 230 km

Denna text är uååhovsfri, hämtad från Wikipedia.

Foto: Mats Nässert ©

OBS: Museets samtliga minor, handgranater samt övriga ammunitionseffekter innehåller INGEN sprängmedel eller annan pyrotekniska medel. Det är av karaktären BLIND, ÅSKÅD och ÖVNINGS utan laddning. Det är med andra ord helt ofarliga.

Bandkanon 1 vid Garnisons museet i Bodens.

Museets granat till Bkan 1 är en ÅSKÅD.